stetoskop_transp  logga_transp 

   
 

 

  

Högt blodtryck

 

 

Högt blodtryck kallas även för hypertoni.

 

För att hjärtat ska kunna pumpa runt blodet i kroppen krävs ett tryck, ett blodtryck. Varje gång hjärtat drar sig samman, bildas ett övre tryck (systoliskt tryck). När hjärtat utvidgar och fyller på sig ett kort ögonblick före nästa sammandragning bildas däremot ett undre tryck (diastoliskt tryck).

 

Blodtrycket anges i millimeter kvicksilver (mmHg).

 

Det är normalt att blodtrycket varierar, t.ex. stiger blodtrycket av oro och stress, medan vila sänker trycket. Blodtrycket regleras av flera fysiologiska mekanismer. Stor betydelse har bland annat aktiviteten i olika nerv- och hormonsystem.

 

 

 

Symptom

 

Specifika symptom saknas vanligen vid hypertoni. Diffusa symtom såsom huvudvärk, trötthet, yrsel mm kan bero på hypertoni.

I och med att det inte finns specifika symptom eller andra varningssignaler har många människor för högt blodtryck utan att veta om det.

 

 

Hur vanligt är hypertoni?

 

Enligt Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, SBU, uppskattas förekomsten av högt blodtryck (hypertoni) i Sverige till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent av den vuxna befolkningen (20 år och äldre). Hypertoni är lika vanligt hos kvinnor som hos män. Förekomsten av hypertoni stiger med ökande ålder och i pensionsåldern har mer än varannan kvinna eller man hypertoni.

 

Av 1,8 miljoner vuxna med förhöjt blodtryck har

 

• 60 procent mild blodtrycksförhöjning (140–159/90–99 mm Hg)

• 30 procent måttlig blodtrycksförhöjning (160–179/100–109 mm Hg)

• 10 procent kraftig blodtrycksförhöjning (=180/=110 mm Hg).

 

Undersökningar visar att andelen behandlade personer i Sverige som når behandlingsmålet (blodtryck under 140/90 mm Hg) sällan uppgår till mer än 20–30 procent av dem som ordinerats blodtryckssänkande läkemedel.

 

 

Vilken betydelse har hypertoni?

 

Ett obehandlat förhöjt blodtryck leder på sikt på skador i kroppens blodkärl i form av åderförfettning/förkalkning (ateroskleros). 

 

Ett högt blodtryck ökar risken att insjukna i kranskärlssjukdom, slaganfall och annan hjärtkärlsjukdom. Högt blodtryck ökar dessutom risken för demensutveckling. En stor andel av allt insjuknande i hjärtkärlsjukdom är orsakad av högt blodtryck.

 

Man har uppskattat att en systolisk blodtrycksökning på 20 mm Hg eller en diastolisk på 10 mm Hg över nivån 115/75 mm Hg fördubblar risken att dö i hjärtkärlsjukdom. Denna riskökning är oberoende av andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och är likartad för män och kvinnor. Sambandet mellan högt blodtryck och insjuknande i slaganfall är starkare än för insjuknande i kranskärlssjukdom.

 

 

Hur påverkas risken av hypertoni?

 

En uppskattning av risken för hjärtkärlsjukdom hos individer med högt blodtryck kan göras utifrån den riskvärderingsmetod som publicerats av European Society of Hypertension/European Society of Cardiology (ESH/ESC) 2007.

 

 

Blodtryck (mmHg)

Normalt

Högt

normalt

                          Hypertoni

Mild

(Grad 1)

Måttlig

(Grad 2)

Svår

(Grad 3)

Andra riskfaktorer och sjukdomar

SBT 120-129

eller

DBT 80-84

SBT 130-139

eller

DBR 85-89

SBT 140-159

eller

DBT 90-99

SBT 160-179

eller

DBT 100-109

SBT >=180

eller

DBT >=110

Inga andra riskfaktorer

Genomsnittlig risk

Genomsnittlig risk Lätt ökad risk

Måttligt

ökad risk

Kraftigt ökad risk

En till två riskfaktorer

Lätt ökad risk Lätt ökad risk

Måttligt

ökad risk

Måttligt

ökad risk

Mycket kraftigt ökad risk

Tre eller fler risk-faktorer, metabolt syndrom, organskada el. diabetes

Måttligt

ökad risk

Kraftigt ökad risk Kraftigt ökad risk Kraftigt ökad risk Mycket kraftigt ökad risk

Etablerad hjärtkärl- eller njursjukdom

Kraftigt ökad risk

 
Mycket kraftigt ökad risk Mycket kraftigt ökad risk Mycket kraftigt ökad risk Mycket kraftigt ökad risk

 

SBT = Systoliskt blodtryck, DBT = Diastoliskt blodtryck.

Risk: 10-års risk för dödlig/icke dödlig stroke eller hjärtinfarkt: låg <15%, medelhög 15-20%, hög 20–30%, mycket hög >30%.

Riskfaktorer: Hög ålder, rökning, ärftlighet för hjärtkärlsjukdom, bukfetma, förhöjda kolesterolvärden, förhöjt CRP (C-reactive protein, ett tecken på inflammation).

Organskada: Vänsterkammarhypertrofi (förtjockning av hjärtmuskeln), proteinuri (äggvita i urinen), förhöjt kreatinin (tecken på nedsatt njurfunktion), aterosklerotiska plack (åderförkalkning).

Etablerad hjärtkärlsjukdom: Hjärtinfarkt, kärlkramp, kranskärlsintervention (t.ex. ballongvidgning av kranskärl, kranskärlsoperation), hjärtsvikt, nedsatt njurfunktion, stroke/TIA och perifer kärlsjukdom.

 


flag_uk

Geijersgatan 4C, 216 18 Limhamn

Legal notice (c) 2007-2010 Heart Health Group WK AB 040 - 36 46 36      info@hhgab.com