stetoskop_transp  logga_transp 

   
 

 

  

Medicinska notiser

 

dscn0535

 

 

Ingen effekt av Ezetrol (ezetimibe) på tjocklek av kärlväggens intima-media-lager hos individer med ärftlig förhöjning av kolesterol (familjär hyperkolesterolemi).

     Denna studie undersökte 720 individer med så kallad familjär hyperkolesterolemi, dvs med nedärvt förhöjt kolesterol av uttalad grad. Man gjorde ultraljudsundersökning av kärlväggar i pulsådrorna på halsen, karotis-kärlen, vid studiens start och efter 24 månaders behandling. En grupp behandlades med simvastatin 80 mg per dag och en annan med kombinationen simvastatin 80 mg och ezetimibe 10 mg per dag. Vid studiens start var LDL-kolesterol (det ”onda” kolesterolet) lika i de båda grupperna. Vid studiens slut var LDL-kolesterol i gruppen som enbart fick simvastatin 4.98 mmol/L jämfört med 3.65 mmol/L i gruppen som fick både simvastatin och ezetimibe. Skillnaden var höggradigt statistiskt säkerställd. Vid studiens start var den genomsnittliga tjockleken av kärlväggens intima-media-lager, uttryckt som ett genomsnitt av flera kärlavsnitt i halspulsådrorna, 0.70 respektive 0.69 mm i de båda grupperna. Förändringen vid studiens slut var 0.0058 respektive 0.0111 mm i enbart simvastatin respektive kombinations-gruppen. Skillnaden mellan grupperna var inte statistiskt säkerställd. Säkerhets- och biverkningsmässigt sågs inga skillnader mellan grupperna.       

     På Heart Health Group tycker vi att dessa fynd bör tolkas med försiktighet. Resultatet säger egentligen inget om hur behandling med simvastatin och ezetimibe påverkar kliniska hjärtkärlhändelser som hjärtinfarkt eller stroke. Studien är för liten för att kunna säga något om detta. Andra studier som kan belysa detta pågår. Det kan alltså vara så att kombinationsbehandlingen, som ju effektivare än enbart simvastatin sänker LDL-kolesterol, också effektivare minskar risken för hjärtkärlsjukdom. Det finns en hel del tillkortakommanden beträffande den aktuella studien, som därför inte bör tillmätas någon större betydelse. Så länge man är adekvat behandlad med en statin (t.ex. simvastatin) finns det i nuläget inga skäl att man ska ändra sin behandling med Ezetrol, men det är viktigt att ha tillräcklig dos av en statin.

     Referens: Kastelein JJ och medarbetare. N Engl J Med 2008; 358: 1431-43.

 

Personer som inte dricker alkohol men som börjar dricka måttliga mängder alkohol i medelåldern, har minskad risk för hjärtkärlsjukdom, jämfört med dem som fortsätter att avstå från alkohol. 

     Denna studie gjordes i USA och man undersökte 7697 män och kvinnor i 45-64 års ålder, vilka inte drack någon alkohol alls vid studiens start. Av dessa började 6% dricka måttliga mängder alkohol - dvs. i detta fall upp till 2 drinkar per dag i genomsnitt för män och upp till 1drink per dag i genomsnitt för kvinnor (1 drink = 15 cl vin, 33 cl starköl, 50 cl folköl, eller 4 cl starksprit) - under de första 6 åren av uppföljningen. Man följde därefter samtliga individer under ytterligare 4 år. 

     De som hade börjat dricka måttligt med alkohol hade 38% lägre odds att drabbas av hjärtkärlsjukdom (död i hjärtkärlsjukdom, hjärtinfarkt, annan kranskärlssjukdom eller stroke) jämfört med dem som fortsatte utan alkohol. Denna skillnad kvarstod statistiskt säkerställd även efter statistisk justering för eventuella olikheter i andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och skillnader i demografiska faktorer. Dödligheten var 29% lägre bland dem som börjat dricka måttligt, men den skillnaden var inte statistiskt säkerställd. "Nybörjardrickande" förbättrade också HDL-kolesterol (det "goda" kolesterolet) och hade inga negativa effekter på blodtrycket.   

     På Heart Health Group tycker vi att dessa fynd bör tolkas med försiktighet, även om de är ytterst intressanta. Vi vet mycket väl sedan tidigare att personer som har en måttlig alkoholkonsumtion som är utspridd under veckans dagar, statistiskt sett har bättre chanser för hjärtkärlhälsa och längre liv, än de som inte dricker alls eller de som dricker mycket. Det är dock inte bevisat att detta verkligen har med alkoholintaget i sig att göra. All data på sambandet mellan alkoholintag och hjärtkärlhälsa kommer från så kallade observationsstudier. Dessa har ett begränsat bevisvärde. Man kan helt enkelt inte säkert uttala sig om orsak och verkan, endast om observerade samband. Detsamma gäller föreliggande studie. En rekommendation till en medelålders person som inte dricker någon alkohol, att börja dricka alkohol, måste göras efter en noggrann läkarbedömning av individen. I denna bedömning tar man hänsyn till en mängd faktorer. "Folk i allmänhet" som inte dricker alkohol bör inte dra slutsatsen att man ska börja dricka i syfte att förbättra sin hjärtkärlhälsa. Bevisen för att alkohol har denna effekt finns helt enkelt inte ännu. Däremot talar studien för att de som av olika skäl går från absolutism till måttligt alkoholdrickande i medelåldern, i genomsnitt har bättre chanser att hålla sig hjärtkärlfriska än de som fortsätter vara absolutister.

     Referens: King DE och medarbetare. Am J Med 2008; 121: 201-36.

 

Förbättringar av kosten i form av ökat intag av frukt och grönsaker, samt minskat intag av fett, minskade inte risken för hjärtkärlsjukdom.

     Studien gjordes i USA och inkluderade nästan 49,000 kvinnor som var 50-79 år gamla vid studiens start. Genom slumpen avgjordes om kvinnorna skulle få mera intensiv rådgivning om diet (19,541 kvinnor) eller om de bara skulle få skriftlig information i form av broschyrer om kost (29,294 kvinnor). I den intensiva gruppen siktade man på att reducera det dagliga fettintaget till 20% av kaloriintaget och att öka intaget av frukt och grönsaker till 5 portioner per dag och intaget av spannmål till minst 6 portioner per dag. Vid studiens slut, efter mer än 8 års uppföljning, sågs inte några större skillnader mellan de båda grupperna i intag av fett, frukt, grönsaker eller spannmål. Man såg endast små skillnader mellan grupperna i effekt på LDL-kolesterol (det "onda" kolesterolet) och blodtryck, och många viktiga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom skilde inte alls mellan grupperna. Man såg inga som helst skillnader mellan grupperna i insjuknande i hjärtkärlsjukdom, eller olika typer av hjärtkärlsjukdom såsom kranskärlssjukdom i hjärtat och stroke. Inte heller om man enbart studerade de kvinnor som var fria från hjärtkärlsjukdom vid studiens start, sågs några skillnader mellan grupperna i insjuknande i hjärtkärlsjukdom.  

     På Heart Health Group tycker vi att dessa fynd är mycket intressanta. Vi vet ju att de som redan har en nyttig kosthållning, speciellt med rikligt dagligt intag av frukt och grönsaker, har bättre chanser för hjärtkärlhälsa och längre liv. Dock talar studiens resultat för att man i allmänhet har en begränsad effekt på risken för hjärtkärlsjukdom av förändringar i kosten. Det är dock möjligt att man får goda effekter om man verkligen konsekvent lägger om sin kost i rätt riktning. I genomsnitt hade ju kvinnorna i den intensiva gruppen inte gjort detta nämnvärt bättre än kvinnorna i kontrollgruppen. Vi menar därför att det trots allt kan vara viktigt att verkligen lägga om kosten till ett rikligt dagligt intag av frukt och grönsaker, även om nyttan av detta inte är bevisad. Dessutom mår man oftast bättre av en sådan kost.

     Referens: Howard BV och medarbetare. JAMA 2006; 295: 655-66.

 

Personer som känner sig friska men har nedsatt pumpfunktion lokalt i hjärtats vänstra kammare, har ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, oavsett om de har traditionella riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom eller ej.

     Studien gjordes på nästan 3000 hjärtkärlfriska individer i USA. Genomsnittsåldern var 60 år och 64% var kvinnor. Studien visar att 5% hade mindre områden med nedsatt pumpfunktion i hjärtats vänstra kammare och att 1.5% hade utbredd nedsättning av funktionen, vid ultraljudsundersökning av hjärtat. Man följde individerna under mer än 8 år. Under denna tid drabbades cirka 20% av klinisk hjärtkärlsjukdom såsom hjärtinfarkt och annan kranskärlssjukdom, stroke, hjärtsvikt och död i hjärtkärlsjukdom.

     Personer med nedsättning av vänster hjärtkammares pumpfunktion hade 2.5-3.5 gångers ökad risk, beroende på hur uttalad och utbredd nedsättningen av pumpfunktionen var, jämfört med personer utan sådana störningar, efter att man statistiskt justerat för olikheter i traditionella riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.

     Således hade nedsättning av den vänstra hjärtkammarens pumpfunktion ett oberoende värde (dvs. ett värde utöver värdet av de traditionella riskfaktorerna) för att förutsäga insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom.

     På Heart Health Group tycker vi att dessa fynd tydligt visar betydelsen av att ha med ultraljudsundersökning i en grundlig hälsoundersökning av hjärtkärlsystemet. Utöver detta finns det ytterligare orsaker att undersöka hjärtat med ultraljud, bla. medfödda hjärtfel som inte ger symtom förrän sent i livet och förvärvade klaffsjukdomar som ger symtom först vid högre ålder. Därför ingår ultraljudsundersökning av hjärtat i vår hjärtkärl-hälsoundersökning.

     Referens: Cicala S och medarbetare. Circulation 2007; 116: 143-50.

 

Det goda kolesterolet, HDL, är inte alltid en god vän. En nyligen publicerad studie visar att skyddseffekten av det goda kolesterolet på kranskärlssjukdom hänger samman med storleken på HDL-partiklarna snarare än mängden HDL.

     Studien visar att många små HDL-partiklar har en skyddande effekt mot kranskärlssjukdom, medan stora partiklar snarare kan innebära ökad risk för kranskärlssjukdom. Man kan i dag i princip mäta mängden HDL-partiklar genom att mäta apolipoprotein A1 i blodet. Det bäst är således att ha högt HDL och högt värde av apolipoprotein A1.

     Den kliniska betydelsen av dessa fynd kommer att utvärderas ytterligare i kommande studier. Bl a är det viktigt att undersöka om läkemedel som höjer HDL genom att öka antalet partiklar, dvs. som också ökar apolipoprotein A1, har bättre effekt på hjärtkärlsjukdom än läkemedel som höjer HDL utan att påverka apolipoprotein A1.

     På Heart Health Group tycker vi att dessa fynd redan nu har klinisk betydelse. Vi mäter därför både HDL och apolipoprotein A1, liksom LDL (det onda kolesterolet) och apolipoprotein B (som speglar mängden LDL-partiklar). På detta vis kan vi göra en bättre värdering av risk för hjärtkärlsjukdom.

     Referens: Van der Steeg WA och medarbetare. J Am Coll Cardiol 2008; 51:634-42.

 

En del av en veteskaplig studie, ACCORD, som undersökt betydelsen av väldigt strikt kontroll av blodsockernivåerna, jämfört med mindre strikt blodsockerkontroll, hos individer med typ 2-diabetes och särskilt hög risk för hjärtkärlsjukdom, har avbrutits i förtid pga. ökad dödlighet bland patienter med strikt blodsockerkontroll.

     I gruppen med strikt kontroll av blodsocker var målet att hålla HbA1c under motsvarande ca 4.7% med svensk mätmetod), medan man i gruppen med mindre strikt kontroll (kontrollgruppen) siktade på HbA1c på ca 5.7-6.6%. När studien avbröts efter fyra år låg HbA1c i de båda grupperna i genomsnitt på 5.1% respektive 6.2%.

     I gruppen med strikt kontroll av blodsocker var dödligheten 14 patienter per 1000 behandlingsår, medan den var 11 patienter per 1000 behandlingsår i kontrollgruppen. I båda grupperna var dödligheten lägre än vad man tidigare observerat för liknande patientgrupper (ca 50 patienter per 1000 behandlingsår).

     För närvarande har man ingen förklaring till detta oväntade resultat. Det kan tänkas bero på alltför kraftig sänkning av blodsocker, men det kan även ha med användandet av vissa mediciner eller medicinkombinationer att göra.

     På Heart Health Group tycker vi att dessa fynd talar för att man, hos patienter med typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom eller hög risk för hjärtkärlsjukdom, tills vidare inte ska sikta på så strikt kontroll av blodsocker som i den intensiva gruppen i ACCORD, men att det är viktigt att hålla bra kontroll på blodsockret, med en målsättning motsvarande HbA1c strax under 6 med svensk mätmetod.

     Referens: National Heart, Lung, and Blood Institute. ACCORD telebriefing prepared remarks. February 6, 2008. Available at: http://www.nhlbi.nih.gov/health/prof/heart/other/accord/index.htm.

 

Nu är det vetenskapligt bevisat, det som många av oss haft en stark känsla av sedan många år; att vara åskådare till en spännande fotbollsmatch mer än fördubblar risken att drabbas av akut hjärtsjukdom, såsom hjärtinfarkt och allvarlig hjärtrytmrubbning.

     Den 31 januari rapporterar tyska forskare i världens mest ansedda vetenskapliga tidskrift alla kategorier, New England Journal of Medicine, fynden från deras studie av akut hjärtkärlsjukdom under världsmästerskapen i fotboll i Tyskland 2006.

     Den största riskökningen sågs hos män, med en mer än trefaldig riskökning, men även kvinnor uppvisade en nästan fördubblad risk. Riskökningen kunde också visas bero på hur spännande matchen var, inte på resultatet i sig (dvs. om det blev vinst eller förlust). Man såg t ex att matchavgörande genom straffläggning innebar en kraftigt ökad risk för akut hjärtsjukdom. Helt avgörande för riskökningen var alltså hur engagerad man var i matchen. Eftersom man studerade en tysk befolkning sågs därför en riskökning endast i samband med att det tyska landslaget spelade.

     Man noterade också att risken för akut hjärtsjukdom var särskilt uttalad hos individer med redan känd kranskärlssjukdom (fyra gångers riskökning) även om också individer utan tidigare känd kranskärlssjukdom, alltså individer som upplevde sig som helt friska, uppvisade en påtaglig riskökning (drygt en fördubbling).

     Man kunde mäta upp en tydligt ökad risk från flera timmar före matchstart till flera timmar efter matchslut, med maximal risk under själva matchen.

     På Heart Health Group tycker vi att dessa fynd talar för att, du som kan ha risk för hjärtkärlsjukdom och som har planerat att följa europamästerskapet i fotboll i sommar, ska överväga att genomgå en noggrann hjärtkärl-undersökning inför fotbolls-EM, liksom inför andra engagerande idrottsevenemang. Givetvis är du välkommen till oss.

     Referens: Wilbert-Lampen U och medarbetare. New Engl J Med 2008; 358: 475-483.

 

 

 

 

 

 

 

 

 


flag_uk

Geijersgatan 4C, 216 18 Limhamn

Legal notice (c) 2007-2010 Heart Health Group WK AB 040 - 36 46 36      info@hhgab.com