stetoskop_transp  logga_transp 

   
 

 

  

Potensstörningar

 

Potensstörning, dvs. erektil dysfunktion (ED), definieras som en oförmåga att få eller behålla en erektion som är tillräcklig för tillfredsställande sexuell aktivitet.

 

 

tt

 

Detta tillstånd drabbar upp till hälften av alla män i åldrarna 40-70 år och blir allt vanligare med ökande ålder. ED klassificeras vanligen med hjälp av ett internationellt använt frågeformulär, IIEF-5, bestående av 5 frågor som vardera kan ge maximalt 5 poäng, dvs. totalt maximalt 25 poäng. Gränsen för vad som är ED varierar något, men ofta anges 21 poäng eller lägre som ED. Beroende på poängsumman kan ED indelas i lätt, måttlig eller svår.

 

 

Samband mellan ED och hjärtkärlsjukdom

 

Ett stadigt växande antal vetenskapliga publikationer visar ett starkt samband mellan ED och hjärtkärlsjukdom. Relationen mellan ED och sjukdom i hjärtats kranskärl är bäst studerad. Man har länge känt till att riskfaktorerna för kranskärlssjukdom och ED är desamma, dvs. bla. rökning, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes eller förstadier därtill, samt fetma.

 

Män med ED har i mycket stor utsträckning någon eller några av dessa riskfaktorer. Det är i ljuset av denna kunskap inte förvånande att ett samband mellan ED och kranskärlssjukdom finns.

 

Olika studier talar för att ED förekommer hos upp till tre fjärdedelar av medelålders män med kranskärlssjukdom. En nyligen publicerad prospektiv studie (dvs. att man följde individer med och utan ED fram tills en andel drabbats av hjärtkärlsjukdom) visar att värdet av ED för att förutsäga kommande hjärtkärlsjukdom är lika stort som för rökning eller förekomst av hjärtinfarkt bland närmaste anhöriga.

 

Studier visar också att ED oftast uppkommer några år före kranskärlssjukdomen. Detta innebär alltså att ED kan användas som en varningssignal för kommande kranskärlssjukdom och att åtgärder för att förhindra uppkomst av kranskärlssjukdom skulle kunna sättas in på ett tidigt stadium, innan skadan är skedd.

 

Omvänt förekommer det dock inte sällan att man har kärlkramp eller hjärtinfarkt utan att man haft någon förvarning i form av tidigare ED, eftersom sambandet naturligtvis inte är hundraprocentigt. Hjärtinfarkt kan t.ex. uppkomma utan att någon större grad av synlig åderförkalkning (ateroskleros) i hjärtats kranskärl finns.

 

 

Andra orsaker till ED

 

Även om den vanligaste orsaken till ED är störd kärlfunktion i penis, vilket är den gemensamma nämnaren med hjärtkärlsjukdom såsom kranskärlssjukdom, kan ED dessutom ha flera andra orsaker, såsom neurologiska sjukdomar (sjukdomar i nervsystemet) och sjukdomar i urogenitalregionen (urinvägar och genitala organ).

 

 

Hur används ED som varningssignal för underliggande hjärtkärlsjukdom?

 

Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i vårt land och drygt en tredjedel av alla dödsfall i kranskärlssjukdom inträffar hos individer som inte tidigare haft symtom på sjukdomen. Det är då naturligtvis oerhört värdefullt om man på ett tidigt stadium kan identifiera någon signal om vad som komma skall och sätta in lämpliga förebyggande åtgärder. Det finns i dag mycket gott stöd för att påstå att ED är en sådan signal.

 

Hur ska man då gå tillväga rent praktiskt om man ska utnyttja ED som en varningssignal för underliggande hjärtkärlsjukdom i allmänhet och kranskärlssjukdom i synnerhet? Det är naturligtvis mycket viktigt att sprida kunskapen om sambandet mellan ED och hjärtkärlsjukdom inom läkarkåren. Det kan dock vara ännu viktigare att kunskapen når ut i samhället, dvs. till människor i största allmänhet.

 

Om en man (eller hans partner) noterar begynnande ED kan detta vara ett tecken på tidig hjärtkärlsjukdom, vilket bör föranleda ett besök hos läkare. Man bör då kontrollera de klassiska riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom, inklusive rökning, övervikt/fetma, brist på motion, blodtryck, blodfetter och blodsocker. Om sådana riskfaktorer finns bör de behandlas på sedvanligt sätt. Således ska t.ex. högt blodtryck (hypertoni) behandlas på vederbörligt vis om man upptäcker denna sjukdom. Givetvis bör rökare sluta röka och motion uppmuntras kraftfullt.

 

Vetenskapliga studier har visat att potensen förbättras påtagligt av åtgärder mot riskfaktorer, förutom att hjärtkärlsjukdom förebyggs.

 

Om tydliga riskfaktorer för kranskärlssjukdom finns bör ett arbets-EKG utföras. Sannolikheten att detta ska visa att kranskärlssjukdom finns ”under ytan” är nämligen i sådana fall stor. Finns tecken på kranskärlssjukdom leder detta till sedvanliga åtgärder mot denna. Åtgärder mot riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är basen i behandlingen. Om arbetsprovet visar ett resultat som föranleder fortsatt utredning av kranskärlssjukdom, bör naturligtvis sådan ske enligt gängse rutiner.

 

 

Vad innebär ”screening” för ED

 

”Screening” av ED består således i att människor i största allmänhet är medvetna om att ED kan vara en signal på underliggande hjärtkärlsjukdom och därför söker läkare, som i sin tur också känner till detta och vidtar lämpliga åtgärder. Detta ”screeningförfarande” kostar således inget i sig och är mycket enkelt.

 

Den tid och provtagning som blir följden av att patienten söker innebär naturligtvis en kostnad och en tidsåtgång för sjukvården. Det verkar sannolikt att denna insats betalar sig väl på sikt, men studier inom området är önskvärda. Hur många plötsliga dödsfall i kranskärlssjukdom kan förebyggas på detta sätt? Hur många hjärtinfarkter, kranskärlsoperationer och ballongvidgningar kan förhindras?

 

Detta är frågor vi så småningom behöver svar på. Emellertid behöver vi inte vänta på dessa svar innan vi sätter igång att arbeta med denna ”screeningmodell”. Redan i dag görs sk. hälsoundersökningar/ kontroller hos individer som av något skäl känner oro för att hjärtkärlsystemet under ytan inte är riktigt som det ska vara. Om ingångsporten till en sådan undersökning är förekomst av ED blir andelen ”napp” mycket större än om undersökningarna sker spontant. Därefter är det ju resultaten av prover och undersökningar som avgör hur man går vidare, på precis samma sätt som sker i dag.

 

Den enda förändringen jämfört med rådande praxis blir således att förekomst av ED leder till en utredning av riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Ett sådant förfarande skulle sannolikt bidra till att t.ex. diagnostiken av hypertoni förbättras. Svenska befolkningsstudier visar att hypertoniker till mycket stor del är oupptäckta i Sverige i dag. Denna och andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom skulle på detta vis kunna upptäckas i större utsträckning än vad som nu sker, i synnerhet som vi redan vet att män med ED oftare än män utan ED har dessa riskfaktorer. Förebyggandet av hjärtkärlsjukdom skulle därmed kunna förbättras jämfört med i dag, till nytta för individer och samhälle.

 

Således och sammanfattningsvis: Vid ED, tänk hjärtkärlsjukdom!

 


flag_uk

Geijersgatan 4C, 216 18 Limhamn

Legal notice (c) 2007-2010 Heart Health Group WK AB 040 - 36 46 36      info@hhgab.com